fbpx
Jenny Ahlin

Jenny Ahlin

Näver som slöjdmaterial

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Näver är den yttersta delen på björkar. Den korkliknande barken är formbar, motståndig mot röta och isolerar mot kyla. På grund av dess egenskaper har man använt näver under lång tid till husbygge och slöjdade föremål.

Historia

Utgrävningar visar att man har använt näver till golvisolering under stenåldern. När människorna sedan började bygga timmerhus kom nävret till användning för att skydda virket mot väta och framför allt till att täta taken. Samerna använde näver till att täcka sina kåtor.

Man använde även näver till olika förvaringskärl, tjärdalsbrännarna, brevpapper, hattar, till kragar som skyddade mot regn, näverskor, leksaker, näverlurar, flöte till fiskenäten och som rep. Repet hade förmågan att flyta vilket var användbart inom fisket. När nya material fick genomslag konkurrerades nävret ut. 

Egenskaper

Näver har en vit barksida som är det yttersta lagret och en mer rödaktig savsidan. Fibrerna växer runt stammen till skillnad från vedfibrerna som är längsgående. Detta ger björkstammen en extra styrka vilket blir märkbart då man försöker klyva björkved med nävret kvar.

Ett nytt skikt näver bildas varje år. De olika skikten kan du lätt dela på med kniv.

Nävern innehåller mycket vax vilket gör att den inte släpper igenom vatten. Barken blir inte heller lätt angripet av bakterier och svampar på grund av att den innehåller suberin. Dessutom är den ett mycket bra tändmaterial som antänds lätt. Bättre och mer lättillgänglig braständare finns inte.

Till dess nackdel bryts näver ner av ljus och kyla. Det gör att den näver som finns på döda björkar är mycket skör.

Nävertäkt

I Sverige finns tre björkarter, två av dessa har näver som man kan skörda. Det är glasbjörken som har den bästa nävern då den är tunnare och mer formbar. Dessutom går det att skörda större stycken från stammen jämfört med vårtbjörken. Glasbjörken växer i de norra delarna av landet och mer på fuktig mark. Vårtbjörkens bark spricker lätt upp och föredrar torrare marker. Det är därmed på de fuktigare markerna du bör leta efter bra näverträd.

När man tar näver är det viktigt att man inte skadar underbarken, det kan leda till att trädet dör. Däremot kommer björken växa långsammare och virket hårdna. Att ta näver ingår inte i allmansrätten. Om du inte har egen mark bör du fråga markägaren om tillstånd. Enklast är att få tillstånd till att plocka från träd som man ska avverka eller som redan är fällda. Näver är inget material som man tar tillvara i skogsindustrin.

Se till att ta näver utan kvistar. Skörda när trädet innehåller så mycket sav som möjigt, vilket är några veckor under våren. Nävern lossnar lättast då. Den nävern passar bäst till flätade näveralster. Näver som man tar på hösten passar bättre till tampade näverburkar.

Du kan skörda nävret i flak eller i remsor. Skär loss flaknävret genom att skära en längsgående skåra i barken med en vass kniv. Om inte nävret lossnar av sig själv kan du lossna det med handen. Långa remsor får du om du skär en spiral i nävret och sedan river loss. Det går även att skära remsor från flaknäver.

Förvaring

Nävret rullar ihop sig och blir obrukbart när det torkat. Flaknävret måste man därmed lägga i en press så fort som möjligt. Remsnävret kan man förvara i härvor.

Förvaringen bör ske svalt och mörkt, en jordkällare är mycket bra. Vid rätt förvaring kan nävret hålla i några år. Om den spricker lätt har den blivit för gammal.

Näver som slöjdmaterial

Det vita skiktet skalar man bort när man ska använda nävret till slöjd. Det är lättast att rensa vid färskt tillstånd. Om nävret är torrt och sprött kan du doppa det i ljummet vatten eller värma det i ånga.

Oftast har man använt den mer tåliga savsidan utåt på slöjdade produkter. Färgen på savsidan är som ljustats på nävret vid tidpunkten för savning och som mörkast under vintermånaderna.

På nävret finns mörka streck som kallas lenticeller. Dessa kan vara olika långa och olika tätt sittande. ”Näver med korta lenticeller som sitter tätt brukar vara smidiga och passa bra för att fläta med eller vika näverorigami av. Näver med längre lenticeller är ofta kraftigare och spricker lättare om man vill vika den, men lämpar sig bra för att tampa burkar med eller till att fläta större föremål som korgar eller väskor.” (Näver: fläta, tampa, vika av Emma Dahlqvist)

Tampad näverburk

Slöjda i näver

Man kan slöjda i näver genom att använda näverremsor eller näverflak. Remsor av näver kan man använda till att tvinna rep eller fläta med. Genom att fläta nävret kan man skapa bland annat korgar, kontar, saltflaskor och näverskor. 

Man kan även forma burkar och dylikt genom att sy ihop bitar av näver med lintråd, sentråd eller annat material. Sydda näverburkar har man använt som syskrin, kontar, nystkorgar och mycket annat.

Vanligast nuförtid är dock att man tampar näver. Det innebär att näverflaket sätts samman genom en låsning som man skurit ut. Burkarna har oftast en träbotten och ett trälock.

Skötsel

Näverföremål är mycket slitstarka och man rengör dom i varmt vatten. Tvätta endast med såpa om det är nödvändigt.

Ett välanvänt föremål håller längre då fett från händerna skyddar. Smörj in med vegetabilisk olja och torka bort överflödet för att öka hållbarheten. Nävret får även mer lyster då man oljar in det.

Senaste kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs även:

Linolja till trä och färg

Lin odlas som spånadslin eller oljelin. I Sverige är det endast oljelin som man numera odlar och det sker i den södra

Hampa till rep och tyg

Hampa är en gammal och härdig kulturväxt. Den har varit en av jordens viktigaste grödor och det är få fibrer som har